Vladde

Vladde

Kunskapsproduktion och reproduktion

SociologiPosted by Vladde 2008-02-20 14:10

Sverige har under flera decennier haft ett uttalat mål om att öka och bredda mångfalden till de svenska universiteten. Idag kunde man läsa om att det forfarande finns en snedrekrytering. Hittills har det varit så, även i de flesta andra länder i världen, att de människor som läser vidare på universitetet mestadels kommer från den välbärgade delen av samhället. De har alltså en specifik klassbakgrund, för att tala i sociologiska termer.

Klassbakgrunden är detsamma som bl.a. en människas upplevda socioekonomiska livserfarenheter. Att tillhöra en viss klass eller grupp av människor ger en flera olika referensramar och erfarenheter som i mån och mycket kommer att likna det som andra människor- i samma klassposition- kommer att ha. Man delar så att säga många livserfarenheter. Dessa erfarenheter är inte för alltid bestämda och statiska men de spelar en avgörande roll för hur vi människor kommer att tolka vår omvärld. Den här klassbakgrunden är vad en modern sociolog som Bourdieu förmodligen skulle benämna som en människas habitus. En människas habitus präglar en för resten av livet.

Snedrekryteringen till universiteten är problematiska om man har detta i åtanke. Samhälls- och politiskt finns det ett direkt samband mellan kunskap, verklighetsproduktion och makt. Snedrekryteringen till universiteten har tidigare i historien resulterat i att t.ex. den manliga ”verklighetsproduktionen” varit dominerande. Det har resulterat i att forskning främst har handlat om det som män som grupp varit intresserade av att forska. Sålunda har männen kunnat forska om saker som berört de som grupp och som på samma gång kunnat legitimera dominansförhållanden.

Detta är dock inte något som enbart resulterat i att kvinnor missgynnats då ”verkligheten” formats utifrån en manlig norm. Snedrekryteringen till universiteten har också resulterat i att människor från en viss klass oftast är de som fortsätter att bedriva universitetsstudier (i form av forskning) och därmed också skapar ”verkligheten” utifrån sina livserfarenheter och referensramar, som skiljer sig markant från resten av befolkningen.

Inom de samhällsvetenskapliga ämnena är det därför ett stort problem med den sneda rekryteringen till universiteten. Universiteten forskar, skapar kunskap och verklighet, skapar plattformer varifrån politiska och andra sociala beslut tas. Universiteten har legitimitet och auktoritet. Forskare kan många gånger skapa en ”verklighet” utifrån en bestämd klassposition och ändå kalla sin forskning för ”objektiv kunskap” (för vidare läsning om ”objektivitet” inom forskning se Alejandros mycket intressanta inlägg i praxis).

Det är därför av största vikt att försöka komma åt den sociala snedrekryteringen som fortfarande sker i Sverige. Så länge snedrekryteringen fortsätter ända upp till forskarnivå kommer det förbli så att vi får en grupp människors verklighetsbild för oss presenterade som ”objektiv verklighet”. Denna "objektiva verklighet" hjälper dessutom inte sällan till att befästa redan existernade dominansförhållanden, inte minst i den "verklighet" som skapas inom de ekonomiska teorierna.

  • Comments(5)//vladde.pensando.se/#post107